HISTORIK

Institutet grundades år 1925 på initiativ av bl.a. kronprins Gustav Adolf, som kom att bli styrelsens förste ordförande. Syftet var initialt att främja antikvetenskapen, men institutet skulle också «tjäna den humanistiska forskningens och konstens intressen». Verksamheten på plats i Rom inleddes 1926 av dess förste föreståndare, Axel Boëthius, i lokaler på via del Boschetto 68; samma år anordnades den första kursen i klassisk arkeologi. År 1928 flyttade institutet till en större våning i Palazzo Brancaccio på via Merulana, och år 1939 erhöll man tillsist en egen byggnad på via Omero i Valle Giulia, i utkanten av Villa Borghese.  Under 1950-70-talen genomfördes i institutets regi större arkeologiska utgrävningsprojekt i det etruskiska kulturområdet: San Giovenale (1956-65), Luni sul Mignone (1960-63), Selvasecca (1965-71) och Acquarossa (1966-78), samtliga i Viterbo-området i norra Lazio. År 1959 inrättades en kurs i konstvetenskap, motsvarande den i klassisk arkeologi, och 1991 inrättades en tjänst som universitetslektor tillika vicedirektör.
Bland de fonder och stiftelser som stödjer forskning vid institutet märks särskilt Fondazione Famiglia Rausing.

VETENSKAPLIG PERSONAL 1926-

Föreståndare/Direktör: Axel Boëthius (1926-35, 1952-53, 1955-57), Einar Gjerstad (1935-40), Erik Sjöqvist (1940-48), Arvid Andrén (1948-52, 1964-66), Olof Vessberg (1953-55), Erik Welin (1957-61), Bengt E. Thomasson (1961-64), Paul Åström (1967-69), Carl Eric Östenberg (1970-78), Carl Nylander (1979-97), Anne-Marie Leander Touati (1997-2001), Barbro Santillo Frizell (2001-2013), Kristian Göransson (2013-2019), Ulf R. Hansson (2019-).


Bitr. Föreståndare/Vicedirektör:
Torgil Magnuson (1979-1992), Börje Magnusson (1992-2008), Sabrina Norlander Eliasson (2008-2013), Martin Olin (2013-2015), Lars Berggren (2015-2018), Maria H. Oen (2019-).

Forskarassistent/Forskarlektor:
Paavo Roos (1984-1987), Barbro Santillo Frizell (1988-1992), Lars Karlsson (1993-1999), Arja Karivieri (2000-2002), Allan Klynne (2003-2007), Simon Malmberg (2007-2011), Ingela Wiman (2012-2013), Henrik Boman (2014-2017), Fredrik Tobin Dodd (2018-2021).

BYGGNADEN
Arkitekt: Ivar Tengbom
Byggnadsledare: Oscar Sitte
Byggår: 1938-1940
Inredning: Carl Malmsten (möbler), Elsa Gullberg och Märta Måås-Fjätterström (textil inredning)
Byggnaden tillkom efter ett avtal mellan svenska och italienska staten 1937. Marken skänktes av italienska staten som i utbyte erhöll tomtmark i Stockholm för att bygga ett motsvarande institut (Italienska Kulturinstitutet).
Både den ursprungliga byggnaden och gästflygeln bekostades med medel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ambitionen var att byggnaden och dess interiörer skulle visa prov på det bästa inom modern svensk arkitektur och inredningskonst. Inredningskommitténs ordförande, Prins Eugen, skänkte en version av sin välkända målning Molnet till konferensrummet, och Olga Milles skänkte år 1956 maken Carl Milles skulptur Solglitter att pryda institutets gård. Tillbyggnaden av en gästflygel 1964 genomfördes av arkitektfirman Anders Tengbom. Vid en ombyggnad utförd av Bo Myrenberg 1987-88, inreddes bl.a. ett nytt seminarierum, och år 2008 tillkom slutligen ett nytt bokmagasin under direktörsbostaden.